Såg nyss prozac nation.
Så bra film och vad man känner igen sig.

 

Har börjat att inse att jag har nog varit manisk deprimerad hela mitt liv ungefär.
Men har alltid tänk på att köra på. Skaka av sig det och bara köra och försöka laga sig själv.
Sedan kommer tider ( och alltid gjort ) av en känsla av total undergång. Har haft det mycket nu på senaste. Nog mycket mer än hela mitt liv hittils.

D'rför jag börjat fundera mera. Vem vet folk som känner \kände mig kanske tom ser en ny sida av mig. Förmodligen då jag själv gör det i alla fall.


Idag har jag varit nere..

jag har satt i mig 200 mg koffien udner dagen. Har fortfarande knappt orkat göra något alls.

Gick upp ur sängen vid 12. Gick till affären och kom på att jag kan ju faktist laga mat istället för att bara köpa något enkelt.

Så lagade thai mat.

 

Förut var sådant helt normalt och vardags saker. laga mat och handla.

Nu känns det som en stor sak för mig att göra.

 

Har ett nytt spel jag vill spela. Men har inte orkat att starta det. Så jag har sätt film och serier idag och legat i soffan. vilat en del. Tänkte jag skulle orka spela pga koffien. Hjälpte inte. Har druckit glögg för att värma upp mig.

Kanske värma sinnet med ?^^

 

Men nu sitter jag här och skriver i alla fall.

Eftersom jag inte har öppnat munnen alls idag eller pratat med någon så får väl detta vara vart jag är social.

 

Detta är en liten del av mitt sinne som fortfarande är "sane" om man så säger.

Kan skria här. Det häjlper något.

Samtidigt som man skriver detta snurrar denna låten i mitt huvud och mina högtalare:
https://www.youtube.com/watch?v=JfSlI3pPvIw