Så var klockan snart ett igen..
Konstigt. Tiden man vill prata med mest folk och huvudet snurrar.
Då finns aldrig någon att prata med.
Så jag får prata med mig själv istället ( And there was much rejoicing, yey ) ( Eller rättare sagt skriva med sig själv här. )
Tror det var bra jag skapade denna bloggen. Även fast igen läser och faktiskt. Är väl igen direkt som vill \ behöver läsa detta. Tankar från en deprimerad \ nästan galen person med mycket problem.
Jag skulle inte bli bra som en bloggare som får pengar i alla fall, thats for sure.
Kul dock hur det är med personer i livet som kommer och går. har fått bra kontakt med några nu som jag för 2 år sedan trodde jag aldrig skulle prata med igen och den relationen till dem hade runnit ur sanden.
Så det finns ju små guldklimpar här och där.
Sedan snackar jag med några få. Annars absolut igen typ.
Så känns rätt ensamt.
Visa som ser mig ute säger ibland. men du känner ju typ alla. Sedan har jag många som hälsar på en. men....igen direkt känner mig av dem.. kanske en eller två.
Dessa sidor vet väl knappt någon om häller.
Den sidan som sitter ensam i natten och är otroligt ledsen och ibland kramar en filt och storgråter. ( yeah välkommen till mitt liv )
Dock lite trist att en av de jag verkligen har tänkt varit min kompis så länge. har jag knappt kontakt med numera och så. men hon har sina problem och vill inte störa .. Verkligen inte efter i sommar. Så hon får kontakta mig..Men..det gör hon aldrig..Väldigt synd det.
Det var en person jag trodde jag alltid kunde räkna med i våt och torrt. Men jag är inte säker längre..
Vilket tyvärr får mig att känna mig ännu mer ensam...